jagharentrasigcykel

Jag var och träffade en manager på hans kontor, jag hade ringt och tjatat på honom i månader för att han ska ta sig tiden att överhuvudtaget lyssna på vad jag har och säga i en kvart, äntligen gav han med sig. Killen, som nästan börjar bli gubbe nu, han är runt 35 eller nåt, har börjat få en sån ful helikopterplatta och jag vill nästan tro att han börjat ålderskrisa ner sig, jävligt pinsamt. Hade tydligen ny flickvän som var typ 21. inte länge sen hon slutade gymnasiet, jobbar på skitjobb för att samla pengar och ha kul, ni vet i "jag vill bara ut och resa innan jag blir vuxen"-åldern. röka ner sig i indien och knulla surfande australiensare. well. han managern är ändå en kille med sinne för artistics, diggar nya tuffa grejer som spoken word och han har tydligen något samarbete med way out west-folket. jag gillar hans stil, och fick äntligen prata med honom om min show. inne i kontoret - ett riktigt kontor alltså, trodde inte han var sån som hade ett sånt. där är jag lite nervös och vill bara skaka hans hand alldeles för länge när jag hälsar. han är skittrevlig, vi småsnackar först lite skit om hans pampiga rum där och sånt. till slut vill han cut to the chase och ber mig berätta för honom var det var för uppträdande jag ville att han skulle boka. jag ställer mig upp från min stol, skitglad, öppnar armarna, gör stora gester och säger att det inte går att berätta, det måste visas! i smyg hade jag en vän, Carolina redo utanför rummet som kom in när jag ropade på henne.

hon carolina har jag inte känt mer än ett par månader, men vi har snabbt blivit rätt tighta. hon är en sån man skulle vilja kalla damaged goods, lite elakt att säga så kanske, men det är lättast för folk att förstå vad jag menar när jag säger så. det är lite my kind of girls egentligen verkar det som, jag vill inte veta varför. den här tjejen blev våldtagen eller nåt när hon var 14 och i några år hatade hon alla killar, i don't really blame her. jag tror också hennes pappa var konstig mot henne, hon har inte riktigt velat förklara. i alla fall var det inte förrän ett par år sen hon motvilligt gick med på att hon inte egentligen är lesbisk trots tappra försök heh. jag tror hennes flickvänner var den typen med skärsår all over underarmarna och låren, jag är helt övertygad över att det var dem som inspirerade henne till att hålla på så också. jag tror hon har slutat nu, de grövsta ärren har börjat blekna ordentligt och syns inte om man inte vet att de är där. hon är lite weird. hon har inget riktigt neutralt ansiktsuttryck, hon har alltid något typ av leende, även då hon inte "ler på riktigt". då ser det mer läskigt ut, som pingstvänner och jehovas ni vet. "ser man glad ut, så blir man glad", säger hon ibland plötsligt när vi sitter på en buss och inte har sagt någonting till varandra på flera minuter. det är ganska underhållande på flera sätt. ibland när vi pratar med varandra i telefon låtsas jag som om något hon sagt verkligen sårat mig och gjort mig riktigt ledsen, och blir tyst i luren för att efter en stund lägga på samtalet. hon blir helt galet orolig! haha jag fick dåligt samvete när jag gjorde så en gång och inte svarade på hennes sms eller samtal på över en timme, hon grät när jag sa att jag bara skojade..

Jag och Caroline ställer oss brevid varandra och håller varandra i handen, räknar ner från tre och börjar sjunga sveriges nationalsång högt och ståtligt. vi tar i med rösten rätt mycket, för vi vill ju imponera, det hördes säkert rätt bra ut i hallen där. andra versen sjunger jag själv, hon tystnar, och börjar ta av sig sin kjol, den knäpps upp och de faller ner på golvet. ni skulle ha sett managerns min när han såg det, särskilt eftersom hon faktiskt inte hade något under, och toppen hon hade på sig slutade vid midjan. hon är rätt smal tjejen, lite för smal nästan, hon har ett sånt avstånd mellan låren som inte tjocka människor har. därifrån hon stod kunde man från andra sidan kontorsbordet tydligt se två stora ringpiercings som hon hade på var yttre blygdläpp. fortfarande med sitt leende som hon alltid har tar hon från sin väska på golvet fram en triangel. ni vet ett sånt kling-kling-instrument som är helt värdelöst i alla sammanhang utom detta. hon särar extra på benen och hänger upp triangeln i ringen som sitter på vänster blygdläpp och låter den hänga där och står kvar. jag har under tiden fortsatt sjunga på nationalsången och har precis börjat komma till smygrasistiska biten i sången då jag slutar sjunga och hon fortsätter där jag avslutade. jag lossar och släpper ner mina byxor och visar upp min egna piercing, i kuken, horisontellt rakt genom ollonet. smycket jag har är en stav med ganska kraftiga kulor på ändarna, den är rätt tung, så jag måste vara lite småhård för att kuken inte ska hänga rakt ner. jag ställer mig i position bakom henne och - detta tog många timmars övande! börjar pingla på triangeln som hänger mellan hennes ben i takt till resten av sången vi båda sjunger tillsammans. När sången tar slut, står vi stilla i samma position, jag bakom henne med min kuk dinglandes mellan hennes ben i triangeln, vi ser väldigt fokuserade ut i ansiktet och så kissar vi på golvet samtidigt. våra strålar möts och bryter av varandra, helt spektakulärt. vet ni hur svårt det är för två personer att börja och sluta kissa samtidigt? inte lätt, kan jag säga er! men fan vad bra det blev, jag tror han blev riktigt imponerad.